Att läsa och samtala med äldre elever

Framsidan på boken Läsa och samtala om skönlitteratur

Skönlitteratur och läsning är en stor och viktig del av Kulturlöftet. Vi erbjuder bokskola, bokprat, författarbesök och litteraturprojekt för barn i förskola upp till årskurs åtta. Det handlar om att ge läsinspiration, utveckla skrivandet och puffa för högläsning, men också om att fördjupa läsupplevelsen med hjälp av olika estetiska uttryck. För att inspirera lärare till fortsatt arbete med skönlitteratur och skapande i klassrummet tar vi också fram handledningar till våra litteraturprojekt med tips på samtalsfrågor och aktiviteter kopplade till aktuell läroplan och den lästa boken.

För den som vill ha ännu mer inspiration och konkreta tips på hur man kan lägga upp arbetet med litteratur i högstadiet och gymnasiet tipsar jag gärna om en praktiskt handbok som kom ut förra året: Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg skriven av Jenny Edvardsson.

Jenny är gymnasielärare med lång erfarenhet av arbete med skönlitteratur i skolan. I boken går hon grundligt igenom varför vi ska läsa skönlitteratur med våra elever och hur det kan gå till, med väldigt tydliga exempel och många tips på passande böcker. Precis den sortens bok som jag letade efter när jag jobbade som lärare i svenska på högstadiet.

Varför skönlitteratur i skolan?

I inledningskapitlet finns många argument för varför man ska arbeta med skönlitteratur i skolan:

  • Det är en del av livet!
  • Det är en färdighet som behövs i vardagen och som ständigt måste underhållas
  • Studier visar att det kan fungera som en ”social hävstång” där barn som läser presterar bättre
  • Skolan kan kompensera för skillnaderna mellan fritids-läsare och icke-läsare
  • Läsning kan utveckla den empatiska förmågan

Här finns också argument för hur arbetet ska gå till och fokus ligger på att läsning bör vara en social aktivitet. Det innebär gemensam läsning, gärna i form av högläsning (även för äldre elever), och samtal om det lästa efteråt. Vikten av att välja rätt böcker lyfts också och hur man kan gå till väga för att hitta bra böcker.

Fyra olika samtalsmodeller

Resterande fyra kapitel tar upp fyra olika samtalsmodeller som kan användas i litteraturarbetet:

– Chambers modell

Aidan Chambers modell är nog känd för de flesta som någon gång intresserat sig för läsning och boksamtal. Med utgångspunkt i hans grundfrågor presenterar författaren exempel på läsprotokoll, lektionsupplägg och inledande fraser som stöd för elever som har svårt att komma in i samtalet.

Författaren visar också hur man i inledningen av ett läsprojekt kan modellera ett boksamtal för eleverna med en känd saga som utgångspunkt.

Här finns också tips på hur man kan arbeta vidare med digital teknik genom att till exempel spela in boksamtal till en podd.

– Hem- och expertgrupper

Hem- och expertgrupper handlar egentligen mer om ett sätt att strukturera grupparbeten så att alla elever är aktiva, men passar väldigt bra för boksamtal.

Varje elev får här sitt ett eget ansvarsområde i hemgruppen. Det kan vara en egen boktitel om alla läser olika böcker, eller en karaktär i boken om alla läser samma. I expertgrupperna samlas istället alla som har samma bok eller karaktär för djupare samtal som sedan kan tas med till hemgruppen.

– Text & Tanke

Text & Tanke handlar mer om den personliga upplevelsen av litteraturen. Det är en form av läslogg där eleverna skriver ner det de reagerar på under läsningen för att sedan lyfta det i samtal med andra. I kapitlet presenteras olika sätt det kan göras på, med post-it-lappar direkt i boken, i färdiga formulär på papper eller digitalt.

Eftersom den här modellen handlar om elevens personliga läsning poängterar författaren att det är viktigt att man som lärare är försiktig i sin respons. Det är lätt att elever tystnar om de uppfattar att de har tolkat ”fel”.

– Sokratiska samtal

Sokratiska samtal påminner om Chambers boksamtal men har mer styrda frågor. Läraren är samtalsledare och samtalet ska innehålla en inledning, en fördjupande analysdel och en värderande avslutning.

Den här modellen fungerar bäst på böcker som är något mer komplexa, där det finns möjlighet att göra tolkningar och läsa mellan raderna, utan att de för den skull blir för svåra för eleverna.

Mer inspiration

För den som vill ha ännu mer läsning om arbetet med böcker och läsning för äldre elever så har Jenny Edvardsson en egen blogg där hon regelbundet skriver om sitt arbete som lärare i svenska och historia på en gymnasieskola i Kristianstad:

JENNY PÅ WENDES

Inläggsförfattare