Ett litteraturprojekt blir till – del ett

Foto: Daniel Hansen

Litteraturprojekt löper som en röd tråd genom hela Kulturlöftet, från förskolan till högstadiet. Det är gemensamma projekt där kulturskola, bibliotek, konsthall och litteraturhus samarbetar för att levandegöra berättelser och låta eleverna skapa med olika estetiska uttryck. Men hur går det egentligen till när vi planerar och genomför ett sådant projekt? Det ska vi berätta mer om i en serie inlägg där ni får följa med i planeringen av vårt senaste projekt Bubblan.

Vi har tidigare berättat om hur det gick till när vi valde bok. Efter att ha läst ett stort antal barnböcker, valde vi ut de fyra vi tyckte var bäst, och lät elever och lärare vara med och ge sina synpunkter. Vinnare blev Bubblan av Siri Pettersen, som alltså blir utgångspunkten för nästa läsårs litteraturprojekt för åk 5.

Spåna idéer

Förra veckan var det dags för ett första möte för att spåna idéer med all personal som deltar i projektet, och eftersom vi är en samling kreativa människor med olika kompetenser som har jobbat tillsammans i olika konstellationer tidigare, var det ingen risk att vi skulle stå utan idéer. Snarare tvärtom. Svårigheten blir i stället att välja bland allt roligt som går att göra. Vid det första mötet bestämde vi därför att inte fatta några beslut utan bara lägga upp alla idéer på bordet för att sortera dem vid ett senare tillfälle.

Vi som arbetar med projektet just nu är Katarina, Ingeborg och Ulrika från Litteraturhuset Trampolin, Emilie, Stina och Linnéa eller Madelene som är lärare i musik, bild och dans på kulturskolan, Anna och Katarina från biblioteket, Jan som är konstpedagog och jag (Elin) som är samordnare för Kulturlöftet.

Olika mål

Ulrika, Emilie och Katarina

Vi är många som deltar i projektet och vi har olika mål i våra verksamheter. Det behöver inte innebära något problem, men det kan vara bra att lyfta redan tidigt i planeringen så att alla känner sig motiverade att delta. Bibliotekets främsta syfte är till exempel att verka läsfrämjande, vilket även ligger i Litteraturhuset Trampolins uppdrag fast i en lite vidare definition, där de vill sprida sina metoder för att arbeta med berättelser och skapande. Kulturskolans fokus ligger däremot på att ge alla barn möjlighet att hitta sitt uttryck och möjliggöra fördjupning genom pedagogernas expertkunskaper i olika kurser. Kulturlöftets övergripande mål är att utveckla skolans och förskolan undervisning med kultur i olika former och därmed hjälpa skola och förskola att nå sina mål. Allt detta kan samsas i ett litteraturprojekt om vi bara är medvetna om det från början.

Idéer

Efter tre års arbete med det tidigare litteraturprojektet Ishavspirater har vi en grund att utgå ifrån när vi reflekterar över den nya boken och hur den kan bearbetas. Det är skönt att inte behöva uppfinna allt på nytt, men det är också ett gyllene tillfälle att utveckla de delar som har fungerat sämre.

Vilka idéer kom vi då på vid vårt första spånartillfälle? Här kommer en lista med alla de förslag och tankar som dök upp:

  • I Ishavspirater fick eleverna vara med och ”leka berättelsen” om Siri och all personal var karaktärer ur boken på ett eller annat sätt. Förslag att i år fokusera mer på frågeställningar ur boken och låta dem bearbetas med olika konstformer på stationerna. Den inledande dramatiseringen kan vara kvar men förutom att introducera Kine och berättelsen om bubblan för eleverna, vore det bra om det redan här gick att lyfta frågor som de kan jobba mer fördjupat med på stationerna.
  • Önskemål om att utöka tiden på vissa stationer jämfört med tidigare år. Det är svårt att hinna göra något fördjupat arbete i bild när eleverna ska stressa vidare till nästa station. Går det att ha två stationer i stället för tre och därmed få mer tid?
  • Bilden ska inte bli en pysselstation där eleverna får skapa ett föremål ur boken, utan ett tillfälle för visuellt berättande, där eleverna får uttrycka sig själva. Helst i form av tillfälliga verk som plockas ner när dagen är slut, eftersom det minskar prestationspressen. Eleverna kan dokumentera sina verk med en kamera om det ska sparas. Den som vill berätta om sitt verk ska få tillfälle att göra det, men utan tvång.
  • Använda förflyttningen mellan olika stationer på ett bättre sätt än tidigare. Kanske kan vi ha en utställning i foajén eller i källaren under hela perioden? I utställningen kan eleverna själva röra sig och prova på olika former av uttryck. Vi kan också ha en film som rullar hela tiden. Inspiration kan hämtas från Tusen ord i Borlänge och Avesta Art. Kanske också träffa karaktärer ur boken?
  • Förslag på uppdelning: Inledning och avslut med drama och kanske film, en station med konst och skrivande och en station med dans och musik. Utställning som får ta tid däremellan.
  • Vilket tema ska vi fokusera på? Vilka frågor? I Bubblan finns mycket att hämta kring bland annat miljö, konsumtion, identitet, mobbning, gränser, maktlöshet och ansvar. Kan vi fråga eleverna vad de tycker är mest intressant? Det finns också en frihetskänsla när Kine flyger iväg med bubblan, men det bör vi nog inte avslöja redan i början. Det är bättre att eleverna får upptäcka det när de läser.
  • Förslag på aktiviteter på stationerna eller i utställningen (se elevernas förslag i ett tidigare inlägg): Ha en symbolisk toalett där eleverna kan kasta ner sådant de vill göra sig av med. Bygga en stor bubbla som eleverna kan gå in i och låta dem beskriva hur det känns – både utanför och där inne? Vad vill de ha på utsidan och vad finns med dem där inne? Låta alla beskriva sig själva som ett djur. Ta ut ord ur boken och skapa dikter. Använda föremål i lådor för att stimulera till berättande. Skapa en klagokör genom att alla skriver ner vad de är arga eller irriterade på. Meningarna sätts ihop till en sång som alla sjunger.
  • Förstärka den magiska realismen i boken och använda djurkostymer för att gestalta karaktärerna i film/dramatisering. Mamman beskrivs till exempel som en mås och idrottsläraren som en haj.
  • Livesända från ett annat rum in till Teaterbruket för att få känslan av att Kine är i en bubbla. Använda avspärrningsband och dekor som visar att något allvarligt har hänt. Varför är Kine i bubblan? Ett annat alternativ är att spela in korta scener där föräldrar, vänner och övriga får kommentera det som hänt (utan att avslöja för mycket).
  • Tänka in lärarhandledningen redan från början. Frågor som väcks vid stationerna kan bearbetas vidare i klassrummet. Här kan vi också använda de idéer som vi inte hinner med under besöket här på Kulturcentrum.
  • Ha en backup med filmat material som går att skicka ut till klasser som inte kan delta, eller använda på plats om någon av oss blir sjuk.

Hur går vi vidare?

Nu har vi en hel del idéer som vi kan arbeta vidare med. Redan i morgon är det dags för nästa möte då vi ska börja sålla bland idéerna och bestämma vem som ska göra vad. Hur det gick berättar vi i ett senare inlägg.

Inläggsförfattare